Ideologin är död. Länge leve ideologin?
Igår arrangerade Vänsterpartiet Västra Södermalm ett mycket intressant föredrag med Lennart Kjörling, med efterföljande diskussion, om social rörelser i Brasilien. Det går att läsa mer om här.
Det uppstod debatt kring en hel del aktuella frågor.
De jordlösas (lagstadgade) ockupation av mark, som inte används "ur ett samhälleligt nyttoperspektiv", och att det ibland kan vara farligt (pga jordägarna). Och att denna utveckling försvårats av multinationella bolags bruk av jord.
Och hur detta kan relateras till svensk allmänning - eller expropriation.
För egen del började jag fundera på immateriell expropriation av konkurshotade skolor, när riskkapitalbolag missköter det de lovat leverera.
En annan sak jag fastnade för var de jordlösas rutin att direkt efter ockupation (och när de kan sova på plats) ordnar skolor. För utbildning är det viktigaste som finns.
Helt säkert med inspiration av Paolo Freires teser, en person jag själv inspirerats av när det gäller empowerment-begreppet (egenmakts-utveckling).
Vi pratade också om ideologier. Har vi i Sverige tappat bort en ideologisk diskussion? Många har sagt så till mig. Vi vet att vi vill förbjuda vinst i välfärd men vi pratar sällan om varför. Har vi förlorat en ideologisk grund och i så fall när och varför? Jag personligen saknar ett kritiskt fokus på att bl a vår statsminister säger att vi medborgare måste drivas till att jobba mer (istället för att vila/reflektera/ladda batterier) genom ekonomiska incitament. Vad säger det om hans människosyn, hans syn på mitt och ditt värde som människa, och hans syn på samhället?
Om det skriver jag mer om här.
Idag deltog jag i CMS-workshop kring boken Global Capitalism. Eftersom jag pga sjukdom tyvärr var tvungen att gå efter halva dagen, får jag berätta om detta en annan gång.
