Sociala skillnader i unga kvinnors hälsa
KvinnorKans projekt Sociala skillnader i unga kvinnors hälsa genomförde nyligen ett seminarium, med en rapport som gavs ut.
Det är en mycket bra rapport! Om du skulle vilja ha en rapport i tryckt form kan du beställa till självkostnadspris, 150 kr inklusive frakt.
Här nedan får du ett utdrag av rapporten:
"De förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras påverkar deras hälsa. Samma förhållanden bidrar också till skillnader i hälsa mellan olikagrupper i samhället. Sammanfattningsvis kallas sådana förhållanden för hälsans sociala determinanter eller bestämningsfaktorer. Det handlar vanligtvis om samhälleliga förhållanden såsom socialpolitik, arbetsmarknadspolitik, sjukvårdssystemets och utbildningssystemets utformning, boendemiljöns kvalitet och liknande. Men det kan också handla om förhållanden som ligger betydligt närmare den enskilda människan, till exempel sociala relationer, beteenden såsom rökning och alkoholkonsumtion och olika påfrestningar i vardagslivet.
Förhållanden som omfattar beteenden såsom rökning och motionsmönster kallas ofta livsstilsfaktorer. Men även om dessa ligger närmare människors eget handlingsutrymme, är de inte oberoende av samhälleliga faktorer. Man kan säga att samhälleliga förhållanden – sociala strukturer – är ”riskfaktorernas riskfaktorer” eftersom de påverkar fördelningen av de riskfaktorer som finns närmare den enskilda människan i form av livsstilsfaktorer.Till exempel kan andelen rökare vara högre i socialt och ekonomiskt utsatta stadsdelar än i mer välbeställda områden.
Även om de sociala determinanterna påverkar alla människors hälsa och livschanser så kan determinanter ha olika betydelse för kvinnors och mäns hälsa i olika faser av livet. Vilka determinanter som är betydelsefulla beror i regel på samhällets förväntningar på kvinnor och män, det vill säga rådande könsroller och hur kvinnor och män förväntas vara, se ut och bete sig. Under barndomen och ungdomsåren har förskolan och skolmiljön stor betydelse för barns och ungas hälsa och även deras framtida hälsa. I vuxenlivet är arbetslivet framför allt den arena som bidrar till skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och olika sociala grupper i samhället. I ålderdomen förstärks effekterna av ett ojämlikt arbetsliv och leder i regel till sämre pensioner för kvinnor.
/.../
Vad gäller vuxna kvinnor och män i Sverige har forskare granskat hur den totala mängden arbete, både det betalda och det obetalda, påverkar kvinnors och mäns hälsa (Lundberg m. fl., 2003). De undersökte det betalda och obetalda arbetets fördelning bland högutbildade och heltidsarbetande kvinnor och män i tjänstemannayrken i åldrarna 32–58 år. Deltagarna i studien matchades med hänsyn till ålder, yrkesposition och antal barn – allt för att göra kvinnor och män så jämförbara som möjligt. Resultaten visar tydligt att trots att kvinnor har lika god utbildning som män och deltar i lika hög utsträckning på arbetsmarknaden så har kvinnor fått behålla huvudansvaret för hem och barn samt omsorgsansvar för äldre anhöriga och andra närstående. Att ha flera roller samtidigt, såsom en yrkesroll och en central roll i familjen, kan vara en hälsofrämjande resurs som kan buffra mot stress och överbelastning. Men den totala arbetsbördan innebär samtidigt sämre möjligheter till vila och återhämtning, vilket är centralt för att det inte ska uppstå långsiktiga stressrelaterade hälsoproblem. Även rollkonflikter kan bidra till upplevelsen av stress i vardagslivet och öka risken för kroniska sjukdomstillstånd som till exempel muskelvärk.Detta bekräftades av resultaten som visade att dubbelt så många kvinnor som män rapporterade muskelvärk, vilket kan antas hänga ihop med kvinnornas högre totala arbetsbörda."
