Tomt arbete en död för själen

Professor Merete Mazzarella skriver i SvD, 14 juni (länk längst ner), om det tomma arbetet, något som aktualiserades av sociologen Roland Paulsen i och med hans avhandling (Empty labor, Subjectivity and idleness at work). Det är upprörande berättelser om hur människor tillbringar stor del av sin jobbtid med att göra ingenting/annat. Inte upprörande för arbetsmoralen (förutom möjligtvis flygkaptenerna som somnat på jobbet...).

Det är nästan en skyldighet att fly ett jobb som inte ens är tänkt att vara viktigt (t ex blomsteraffären eller arkivet) för att travestera Michel Foucault. Nej, det mest upprörande blir i mina ögon hur vi låter människor må så dåligt i sina jobb (t ex lagerarbetarna som inte ens ville få sol på lunchen, för då ville de inte gå in mer till lagret). Arbete ska i ett bättre samhälle ha en existentiell mening för alla. Paulsen manade i sin avhandling till aktivt motstånd, utan att skissa på hur. 

Jag vet inte heller exakt hur vi löser detta, men jag vet lite om vad som behövs. Det ska finnas resurser - från BB till åldershem - för att hela tiden aktivt och orubbligt jämna ut orimliga skillnader som på något sätt går emot allas lika värde. Det inbegriper då förstås allas rätt till en bra skola, med värdiga skolresultat och en hygglig chans på arbetsmarknaden och det inbegriper en rättighet från att exploateras (vare sig på grund av klass eller på grund av kön).


http://www.svd.se/kultur/understrecket/tomt-arbete-ar-ett-opium-for-folket_8264006.svd






Populära inlägg i den här bloggen

Politiska aktivister använder social media bäst

Vara, inte göra