Historisk tillbakablick

Jag gillar att läsa om vår historia. Det ger en känsla för hur saker har sett ut och varför det ser ut som det gör nu. Jonathan Swift, t.ex. från igår, ville ju med alla medel bekämpa hur de rika behandlade de fattiga... och det gjorde han med grym satir.

I år firar vi faktiskt 90 år vad gäller kvinnors rösträtt. 1921 fick kvinnor rösta. Bara 90 år... min mormor föddes 1911, så när hon växte upp de första åren fick man alltså inte det.

1858 fick en ogift kvinna över 25 år bli myndig. Men om hon gifte sig blev hon omyndig igen. Det kan förklara alla den tidens berättelser, med funderingar om man som kvinna skulle välja att förbli ogift...

1864 fick en man inte längre slå sin hustru. Det var ju säkert trevligt...

1922 valdes de första fem kvinnorna in i riksdagen.

1939 fick man inte längre avskeda en kvinna p.g.a. graviditet. Återigen kan man förstå kvalen en kvinna kunde ha, vad gällde ha en karriär eller skaffa barn...

1960 slopade SAF och LO de särskilda kvinnolönerna som gav kvinnor lägre lön för samma arbete. Vad synd att vi i princip inte kommit någonstans alls; fortfarande tjänar kvinnor generellt 75 procent av vad män tjänar, för samma arbete.

1965 fick en man inte längre våldta sin hustru.

1995 infördes den första "pappamånaden". Procentuellt handlar det nu om att 23-24 procent av föräldradagarna tas ut av män. En bit kvar med andra ord... Men skam den som ger sig!

Att ge sig fanns väl inte ens i tanken hos de kvinnor som kämpade (med risk för sina liv) för rätten att rösta. Det finns en fantastisk film om detta, som jag glömt namnet på. Om jag ber er som läser detta att fundera, den är max 7-8 år gammal, så kan jag skriva in det i bloggen senare. Under tiden, här är en kortfilm om suffragetter: http://www.infoplease.com/p/brainpop/womenssuffrage.html