Hur är det möjligt?


Hur kan något sådant ens hända?

Jag klandrar ingen, jag har verkligen ingen bra kontakt m mina grannar. Några pratar jag med då vi ses och alla hälsar jag på. Fast jag har lite ”koll” på de två äldre damerna som bor själva. De har båda söner som kommer och hälsar på då och då men det har hänt att jag ”lyssnat lite extra” när jag inte sett dem på ett tag.

Jag blir så ledsen och bestört över utvecklingen vi ser - i hela världen. I en del länder är ensamhet, depression och självmord de största problemen. I andra länder är det mord, sjukdomar som lätt hade botats i västerlandet och fattigdom som hotar mest.

Oavsett vilket, så borde det inte behöva vara såhär. Vi människor skulle kunna leva i bättre samhällen. I samhällen där omsorg, empati och medmänsklighet prioriteras framför ekonomisk vinst och konkurrens.

Populära inlägg i den här bloggen

Yes, all is good

Wonderful, wonderful Gambia!