Finns svensk barnfattigdom?


Mät barnfattigdom rätt, tycker riksdagspolitikern Anders W Jonsson, C: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mat-barnfattigdom-med-ratt-matt_7380294.svd
På ett sätt har han en poäng, det är sant att relativ fattigdom ses som sämre om majoriteten får det bättre, och därför vore det (enligt hans logik) bäst om förbättringar inte alls genomfördes.
Jag skulle dock vilja vända på perspektivet och säga: Om nu en majoritet får det bättre, med bl.a. högre löner, är inte det skäl för att se till att inte heller en minoritet fortsätter att ha det svårt?
Jag måste också få säga att det finns fler kriterier än "två par skor" och "internetuppkoppling". Ja, ett flyktingbarn är väl antagligen glad bara över att inte längre leva i livsfara. Men det är väl enormt viktigt att detta barn t.ex. snarast får tillgång till både sjukvård och förebyggande hälsovård? 
Anders W Jonsson nämner aldrig den "riktiga" gruppen, de som verkligen är fattiga. Jag undrar om han själv vet vilka det är.

Populära inlägg i den här bloggen

Politiska aktivister använder social media bäst

Vara, inte göra