Mona Sahlin och Edith Södergran

Nej, oroa er inte. Jag ska absolut inte börja med partipolitiska inlägg. Det är fortfarande politiskt oberoende inlägg. Dock inte oberoende av genus.

Aftonbladet skriver hur Expressen mobbar Mona Sahlin: http://www.aftonbladet.se/ledare/article15338681.ab

Sant eller inte sant, jag har inte fört egen statistik över allt som skrivits om Mona Sahlin, men det är absolut så att jag ofta reagerat med en aningen olust när jag läst hur massmedia valt att formulera sig om Mona Sahlin. Även "vanliga svenssons" har i twitters m.m. skrivit hatfyllda inlägg.

Det är väl egentligen det som förvånar mig mest. Varifrån kommer all denna hat och avsky, som jag definitivt aldrig läser om Fredrik Reinfeldt. Göran Persson eller ens Håkan Juholt (som kanske skulle kunna ses som ett fiasko, jag vet inte).

Naturligtvis är det genusrelaterat. Naturligtvis beror en del av irritationen, avskyn och frustrationen på att hon är kvinna, och på något sätt inte tycks bry sig. Hon fläker inte ut sig, hon säljer sig inte, hon gör sig inte mindre än hon är.

Som sagt vad, jag är inte socialdemokrat. Men jag kan inte låta bli att dra paralleller till Edith Södergrans förord till sin diktsamling 1918, som uppfattades som arrogant, och som hon blev hånad för. Hon skriver: Min självsäkerhet beror på att jag har upptäckt mina dimensioner. Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.

Nej, det anstår ingen av oss att göra oss mindre än vad vi är.

Populära inlägg i den här bloggen

Politiska aktivister använder social media bäst

Vara, inte göra