EESC om Rio+20


Translating Rio+20 into action
EESC initiates EU interinstitutional follow-up workshop
The European Economic and Social Committee played a very active role in the run-up to the Rio+20 Conference, and during the conference itself, facilitating broad civil society dialogue and input. EESC president Staffan Nilsson is determined to push implementation of the UN conference results at EU level, and to give civil society a pivotal role in framing the Sustainable Development Goals.

Since Rio, the Economic and Social Committee has wasted no time: a series of follow-up events have been held over the past few weeks, in the conviction that, as Mr Nilsson has often remarked, "the road from Rio is at least as important as the road to Rio". The EESC intends to make Rio+20 the starting point for a new world economic order, based on sustainability.

The Committee recognises the limits of the Rio+20 agreement, but is convinced that the agreed text is a good basis for EU civil society and the institutions to work on practical ways in which our economies and societies can develop sustainably. The first task here is to start to frame the Sustainable Development Goals (SDGs).

As Mr Nilsson said today at a European Policy Centre event in Brussels: "The EESC is ready to engage and to facilitate meaningful civil society involvement and input in framing the SDGs, just as we did in the run-up to Rio. At the same time, we want all the EU institutions to work together on the Rio+20 follow-up, so I suggest that an interinstitutional brainstorming workshop on the Rio+20 follow-up at EU level be organised in the autumn".

Janez Potočnik, EU Commissioner for Environment, welcomed the idea of a workshop of this kind and stressed at this week's EESC plenary session that "civil society and the private sector will play a fundamental role in delivering green growth and promoting sustainable consumption and production", adding that now is the time "to build on what has been agreed in Rio, and we are looking forward to the EESC's views on how this can best be done".

The EESC will continue to consult on a broad scale and involve civil society stakeholders in the Rio+20 follow-up and in sustainable development issues, through hearings, conferences and via its online platform "Go Sustainable, Be Responsible".

For more information:
or please contact:
Karin Füssl, Head of the Press Unit

Populära inlägg i den här bloggen

Politiska aktivister använder social media bäst

Politiska aktivister är enligt kända Burson-Marsteller bäst på att använda social media. Detta gör ge därför att de 1. använder all social media på ett integrerat sätt, och för effektivt ut sina budskap samtidigt i t.ex. FB, Twitter och YouTube, 2. lyssnar på andras budskap och dialoger och sedan själv för ut seriösa budskap, 3. uppmuntrar sina åhörare / följare att vända online kommunikationen till offline aktioner, t.ex. genom att vända sig till specifika politiker. En längre artikel finns här .
Läs mer
Bild
Fungerar snällhet ännu? Jag minns boken Konsten att vara snäll och samma författare (Stefan Einhorn) skrev också en bok om att vara medmänniska. Snällhet och medmänsklighet skiljer sig lite åt, tänker jag. Snällhet fokuserar på vad jag individen är. Jag är snäll mot andra. Men medmänsklighet fokuserar ju andra; att jag vet att du är medmänniska och den vetskapen påverkar mitt beteende. Skulle snällhet vara ett ord som berömmer någon? I en dejtingsida; i ett CV eller på Instagram. ”Jag är också mycket snäll.” Jag tror inte det men kanske dock medmänsklighet skulle kunna bli ett ord vi använder oftare. Det är väl dock inte så utmanande (som teoretiskt begrepp) att se andra som medmänniskor. Vi blöder alla rött, typ. Men att vara snäll - är det lätt? I dagens hektiska stress, där vi ska stressa, vara effektiva, lyckas och maximera stunden. Snällhet tror jag kräver tid. Reflektion. Långsamhet. Och återigen så slutar jag min reflektion med att konstatera att vi behöver sakta ner och ta
Läs mer

Vara, inte göra

Bild
Jag har så mycket att lära av människor som är i konsten att vara, då jag sedan många år främst levt i jakten att göra. Det är naturligtvis inte fel att göra saker. Mycket av vår överlevnad handlar ju om vardagliga måsten, oavsett om du måste fixa din egen mat eller tjäna pengar så du kan köpa mat. Det går ju inte sluta vara i görandet men frågan är om vi fångas av allt som vi tror måste göras, så att vi springer runt runt i jakten på allt? Det stämmer i alla fall på mig. Alltför ofta lever jag efter en egen konstruerad stress. Och alltför ofta säger jag till mig själv att om jag bara blir färdig med ”det viktiga”, så ska jag sedan vila, landa, vara. Det konstiga är att det aldrig blir ett slut på allt som ”måste” göras. Det kommer hela tiden nya saker, rätt ofta skapade av det jag nyss gjort färdigt. Det byggs på nya saker hela tiden och jag inser att det krävs målmedvetenhet att kunna vara i mitt varande. Jag antar min tid i Gambia är en tid där jag mer är i mitt vara
Läs mer