Internationella Familjedagen

Tidigare publicerad i Feministiskt Perspektiv, här.

Vilka barn firar vi på Internationella Familjedagen?

FN har valt 15 maj som den dag då Familjen ska firas. I år är det den utökade familjen, särskilt om vi ser på det från ett svenskt perspektiv, då det är de viktiga generations-banden som uppmärksammas. Generalsekreterare Ban Ki-Moon lyfter fram vikten av att fira de band som finnas mellan alla medlemmar som anser sig utgöra en familj.

Det är glädjande att FN går i täten för att uppmärksamma det som bland annat Sveriges Makalösa Föräldrar försöker att lyfta fram som viktigt: För ett barn är de viktiga förebilderna många, och det är snarare en Stjärnfamilj som får hen att utvecklas och må bra än Kärnfamiljen. Det viktiga är inte typen av vuxenförhållande, som fanns den dag då barnet kom till världen, utan de vuxna som idag och imorgon är mogna nog att bidra till kärleksfulla och trygga relationer.

Men tyvärr är inte det verkligheten idag. Svensk lagstiftning utgår i hög grad från föräldrars rättigheter framför föräldrarnas skyldigheter, som i sig utgår från en förlegad tanke om att det är det Heliga Äktenskapet (eller Samboskapet, för den delen) som är grunden för den Heliga Familjen. Det faktum att barnet, om modern är gift, per automatik får en formell fader medan föräldrars samboskap kräver intyg belyser den uråldriga syn som ligger till grund. Den okritiserade synen på Familjens automatiska företräde har lett till både nationella forskares och kvinnojourers vädjan om en ny vårdnadsutredning, för att bl.a. få stopp på orättfärdiga anklagelser om umgängessabotage av en moder som enbart försöker skydda sitt barn, som i sig lett till att barn utlämnats till förövare.

Med en lagstiftad Barnkonvention och en normkritisk översyn av Föräldrabalken, samt en generell kunskaps- och metodutveckling för socialsekreterare, domare m.fl., så kommer vi bättre kunna se till barnets behov i vårdnadstvister, vårdnadsutredningar och bevakade umgängen. En barndom är en mycket kort period, rent tidsmässigt, men desto mer sårbar och skör. Det finns inte längre fog för att vare sig kvinnor eller barn som utsätts för olika slags våld i nära relationer ska osynliggöras. Ett barns bästa, vad gäller kontakt och umgänge med sina vuxna anhöriga, måste få prioritet, och inte endast lyftas fram när det går i enlighet med vårdnadsutredarnas slutsatser.

När barnets fysiska och psykiska hälsa åsidosätts av en nära anhörig, är inte ett fritt umgänge det som barnet behöver. I dagens samhälle finns det dock väldigt få, och sällan använda, alternativ till antingen delad vårdnad eller ensam vårdnad och inget umgänge. Utifrån en mer modern syn på barns behov av Stjärnfamiljen, förmår vi att skapa tidsbegränsade modeller, som har ett genuint barnperspektiv. Ett barn behöver inte nödvändigtvis regelbunden kontakt med en förövare, oavsett om det råkar vara t.ex. henoms pappa eller ej, men kan däremot må bra av fortsatt kontakt med släktingar på fädernets sida.

En familj är för ett barn de personer som finns i barnets liv, på ett eller annat sätt, och som förmår se och bejaka barnets personlighet, behov och utveckling, utifrån olika aspekter. Den familjen ska oavsett biologiska band stödjas till att finnas där för barnet, just nu. Även om barnalstring för det mesta är en privat angelägenhet mellan två vuxna personer, så är definitivt inte vare sig ett barns ankomst till och fortsatta utveckling i denna värld eller två föräldrars separation en privat angelägenhet. Eller, det borde inte vara det, utifrån Barnkonventionen.

Låt oss därför idag fira ALLA barn och ALLA familjer, på Internationella Familjedagen!