Intervju av Feministiskt Perspektiv
Intervju av mig i Feministiskt Perspektiv, 18 januari, kring en dom där en misshandelsdömd pappa fick ensam vårdnad av barnen, finns att läsa här.
Naturligtvis kan jag inte uttala mig om en enskild dom, särskilt inte efter att bara ha läst åtta sidor av en dom. Och det har aldrig varit syftet, jag känner ingen av dem och förlitar mig på att domstolsväsendet försöker göra sitt bästa.
Men det finns forskning som pekar på behovet av ett tydligare fokus på barn i inflammerade vårdnadstvister. Jag citeras:
Sophia Lövgren, generalsekreterare i föreningen Sveriges makalösa
föräldrar, som bara snabbt ögnat igenom domen, lyfter fram hur svaga
barnens röster är, samt hur lite fokus som lagts på själva
intressekonflikten.
– Som vanligt vill myndigheterna helst av allt att det ska lösas av
sig själv, vilket nästan går att läsa ut, när det diskuteras kring
"den nya familjen, och att där kanske allt ska bli så bra. På något
mirakulöst sätt ska människor bara bli sams igen.
Sophia Lövgren tror det beror på att vi i Sverige inte använder oss av
familjedomstolar, med särskilt utbildad personal.
Hon berättar att forskning från etablerade och välkända forskare visar
mycket tydligt på att vårdnadstvister behöver behandlas som de svårt
inflammerade situationer de är, och i ett första läge alltid hanteras
på något olika sätt, beroende på vad det rör sig om för typ av tvist.
– Om det till exempel rör sig om en intressekonflikt typ semester,
boende och ekonomi, kan det relativt "enkelt" lösas med hjälp av den
lagstiftning vi har, tillsammans med till exempel samarbetssamtal.
Forskning pekar också, enligt Lövgren, på att barns röster kommer in
alldeles för sent i tvister. Barn måste få höras tidigare.
– Av det jag kan utläsa, tycker jag det är tydligt att barnens vilja
kommit in alldeles för sent. Dessutom - barn har rätt att komma till
tals. Det fastslås i barnkonventionen. Men i Sverige finns en tendens
att vilja gömma sig bakom "ålder och mognad"-ursäkten samt "barns
bästa".
– Det finns länder som faktiskt låter barn komma till tals, nästan
alldeles oavsett barnets ålder och mognad, och som i mycket hög grad
låter barn få uttrycka sin vilja. Barnen i den texten jag tagit del av
finns, men inte med egna röster och viljor, i den grad som borde varit
rimligt, säger hon.
föräldrar, som bara snabbt ögnat igenom domen, lyfter fram hur svaga
barnens röster är, samt hur lite fokus som lagts på själva
intressekonflikten.
– Som vanligt vill myndigheterna helst av allt att det ska lösas av
sig själv, vilket nästan går att läsa ut, när det diskuteras kring
"den nya familjen, och att där kanske allt ska bli så bra. På något
mirakulöst sätt ska människor bara bli sams igen.
Sophia Lövgren tror det beror på att vi i Sverige inte använder oss av
familjedomstolar, med särskilt utbildad personal.
Hon berättar att forskning från etablerade och välkända forskare visar
mycket tydligt på att vårdnadstvister behöver behandlas som de svårt
inflammerade situationer de är, och i ett första läge alltid hanteras
på något olika sätt, beroende på vad det rör sig om för typ av tvist.
– Om det till exempel rör sig om en intressekonflikt typ semester,
boende och ekonomi, kan det relativt "enkelt" lösas med hjälp av den
lagstiftning vi har, tillsammans med till exempel samarbetssamtal.
Forskning pekar också, enligt Lövgren, på att barns röster kommer in
alldeles för sent i tvister. Barn måste få höras tidigare.
– Av det jag kan utläsa, tycker jag det är tydligt att barnens vilja
kommit in alldeles för sent. Dessutom - barn har rätt att komma till
tals. Det fastslås i barnkonventionen. Men i Sverige finns en tendens
att vilja gömma sig bakom "ålder och mognad"-ursäkten samt "barns
bästa".
– Det finns länder som faktiskt låter barn komma till tals, nästan
alldeles oavsett barnets ålder och mognad, och som i mycket hög grad
låter barn få uttrycka sin vilja. Barnen i den texten jag tagit del av
finns, men inte med egna röster och viljor, i den grad som borde varit
rimligt, säger hon.
